Vi tror på solen som energikälla, för att klara Sveriges målsättning att ställa om till förnyelsebar energi. En klimatsmart investering i solenergi ger återbetalning på relativt kort tid. Vi erbjuder produkter med marknadens bästa garanti från trygga leverantörer.
Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt att fånga in en del av den fria energin för att omvandla solljuset till elektricitet. Detta görs genom användande av solcellspaneler.
Solcellssystem omvandlar ljus till elektricitet genom att använda ett tunt lager halvledarmaterial, ofta kisel, inneslutet mellan en glasskiva och polymerresin. De varierar i storlek från några få kvadratcentimeter i till exempel miniräknare och klockor, till system som är flera hundra kvadratmeter och gjorda av en serie sammanlänkande moduler. När elektroner i halvledarmaterial utsätts för dagsljus laddas de med energi. Elektronerna börjar då flöda genom materialet och genererar likström. Likströmmen transporteras sedan genom en kabel till en växelriktare, som omvandlar likströmmen till 230V växelström, så att den kan anslutas till bostadens elnät.
Ett solcellssystem består av solcellsmoduler som vanligtvis är 1×1,6 m. Av dessa kan man bilda en serie moduler som i princip kan bli hur stor som helst. Solcellssystem kan monteras både vertikalt och horisontellt för att de ska kunna anpassas till olika typer av tak, eller sättas upp på en vägg. Väggmontage medför dock sämre upptagningsförmåga.
För optimal prestanda sett över ett år bör taket vara riktat mot söder och ha en lutning mellan 10° och 50° mot horisontalplanet. System som riktas rakt östligt och rakt västligt fungerar också, även om effekten kommer att bli mindre. Installation rekommenderas inte på tak vända mot norr. Mängden el som genereras av ett solcellssystem kan också variera beroende på var i Sverige installationen görs.
Solceller mäts i kilowattpeaks (kWp). Detta indikerar hur mycket energi solcellerna genererar när de fungerar som bäst, till exempel mitt på dagen en solig dag. Hur många kWp ett hushållssystem kan komma upp i beror på hur mycket kunden vill spendera på systemet, samt på takytans storlek. Den totala mängden el systemet genererar på ett år mäts i kilowattimmar (kWh). Påverkar gör systemets riktning, skuggning och hur solig platsen är, liksom på hur stort systemet är (i kWp). Ett vanligt system för hushåll är mellan 1,5 och 3kWp. Varje kWp bör generera mellan 800 till 850kWh om det inte ligger i skuggan, samt är riktat mot söder med en lutning på 30–50°. En serie solcellspaneler bör generera mellan 1200 och 2400kWh per år, beroende på dess storlek.
Som jämförelse har ett ordinärt hem en elförbrukning på 4000kWh per år för belysning och apparater. Ett energieffektivt hem som använder A-klassade apparater och energisnål belysning bör dock förbruka ungefär hälften.
Ett solcellssystem består av solcellsmoduler på ca 1,6 m2, vilket möjliggör montering på de flesta tak. Ett 3kWp-system bestående av 12 paneler som tillsammans upptar en yta på 15 m2 genererar ungefär 2800kWh per år.
Skuggning av en enskild solcellsmodul påverkar hela systemets prestanda eftersom alla moduler är ihopkopplade. Ett system kan tillåta viss skuggning tidigt eller sent på dagen, utan att verkningsgraden påverkas särskilt mycket. Mellan 10.00 och 16.00 bör det dock vara skuggfritt. Innan man installerar ett system bör man fundera på om det finns träd, skorstenar, antenner och ventilrör som skulle kunna skugga panelerna. Solcellssystem är inte helt beroende av direkt solljus, utan kan fortfarande generera energi även om det är molnigt. Molniga dagar genereras ungefär 1/3 av energin jämfört med soliga dagar under samma årstid.
Det finns flera olika sorters solcellspaneler med olika egenskaper, priser och fördelar. Huvudalternativen för hushållsbruk i Sverige är:
Dessa är den vanligaste sorten. Det finns skillnader i prestanda som beror på om man väljer en monokristallin cell (oftast den effektivaste av de två) eller en blandning av kristaller eller ‘polykristallina’ celler, som har ett mer marmorlikt utseende. Polykristallina celler kan vara billigare att tillverka.
Dessa kombinerar kristallina celler med en annan celltyp, har en tunn film för att ge bästa generella prestanda och kostar inte mycket mer att tillverka än konventionella kristallina celler.
Hybridpaneler kostar ofta lite mer att köpa än andra typer av celler. Det är dock viktigt att understryka att det är många andra faktorer som påverkar den totala installationskostnaden för ett solcellssystem.
De allra flesta system installeras i byggnader som redan är anslutna till elnätet. Solpanelerna ansluts till nuvarande system och elen som genereras används antingen i fastigheten eller exporteras till elnätet, beroende på hur mycket el som används för stunden. Att ansluta till elnätet är inte så komplicerat som man kanske tror och installatören bör kunna göra detta genom att informera den lokala nätoperatören. När det gäller isolerade installationer utan anslutning till elnätet, kan solcellspaneler användas oberoende genom batterier som säkerställer tillgång till el när det inte finns tillräckligt dagsljus för att generera el eller när du behöver mer energi än systemet kan generera.
Ett vanligt elnätsanslutet solcellssystem kräver inga batterier. Om elnätet av någon anledning slutar fungera, till exempel vid hårt väder, stänger elnätsanslutna växelriktare automatiskt av sig själva för att skydda tekniker som arbetar med reparation av kraftledningarna. Om elnätsrelaterade strömavbrott är vanliga bör man överväga att ha någon typ av back-up.
I Sverige finns lokalt olika regler beträffande bygglov för solcellsanläggningar. Särskilda regler kan också gälla för installationer på platta tak, k-märkta byggnader samt världskulturarv och naturvårdsområden eller liknande. Vi rekommenderar att man alltid kontrollerar med byggnadsnämnden i sin kommun innan installation påbörjas.
Vid installation av alla typer av solcellsanläggningar rekommenderar vi att ägaren av den blivande anläggningen kontaktar sitt försäkringsbolag för information om gällande bestämmelser.
