Vi får många frågor om våra lösningar för solceller och laddlösningar till elbilar. Här är ett urval av de vanligaste. För att ställa din egen fråga gå till vår kontaktsida så hjälper vi gärna till att svara.
Skillnaden på liggande och stående paneler är montagesättet. En panel är 1×1,6 meter och därför blir det olika sätt att montera aluminiumprofilerna beroende på om det är liggande eller stående paneler.
Det finns flera olika sätt att montera solpaneler, på tak, på marken och som fasadintegrerade system. Vi tar fram rätt lösning för varje unikt behov.
Anläggningen ansluts till en ledig grupp i centralen och den skall säkras av. Vissa nätägare vill att anslutning ska göras i mätarskåpet och andra definierar inte var. Det finns ingen standard för detta i Sverige idag så det går inte att ge ett generellt svar.
Det är lite olika i olika kommuner om bygglov behövs eller inte. Ta kontakt med byggnadskontoret i din kommun, de kan svara på frågor om bygglov.
Ansökan till Klimatklivet är nu stängd. Just nu finns inga fler planerade ansökningsomgångar. Det är riksdag och regering som beslutar om Naturvårdsverket ska kunna fatta nya beslut om bidrag till åtgärder under nästa år. Den budget för 2019 som riksdagen beslutat om medför att vi inte kan fatta några nya beslut till åtgärder i Klimatklivet.
De åtgärder som hittills beviljats eller som får beslut under 2018 kommer att få sina pengar utbetalda enligt beslut. Naturvårdsverkets målsättning är att alla som sökt investeringsstöd i augusti-september 2018 ska få ett besked innan årsskiftet.
Ansökan om stöd ska ha kommit in till länsstyrelsen i det län där systemet ska installeras innan projektet har påbörjats om sökanden är ett företag, eller senast inom sex månader från det att projektet påbörjades om sökanden inte är ett företag. Ansökan görs på ansökningsblankett som du hittar på Energiverkets hemsida (länk nedan). Ansökan skickas till Länsstyrelsen i ditt län (länk nedan). Du kan också ansöka digitalt via Boverket (länk nedan).
Länk Länsstyrelsen
Länk Energimyndigheten
Länk Boverket
Vi rekommenderar att kalkylen görs utan hänsyn taget till ett bidrag. Du kan självklart göra installationen innan du fått besked om bidrag men då ska du vara medveten om att bidragspengarna kan ha tagit slut så att du inte får stödet. Länsstyrelsen kan svara på frågor om bidrag/stöd.
Ansökan till Klimatklivet är nu stängd. Just nu finns inga fler planerade ansökningsomgångar. Det är riksdag och regering som beslutar om Naturvårdsverket ska kunna fatta nya beslut om bidrag till åtgärder under nästa år. Den budget för 2019 som riksdagen beslutat om medför att vi inte kan fatta några nya beslut till åtgärder i Klimatklivet.
De åtgärder som hittills beviljats eller som får beslut under 2018 kommer att få sina pengar utbetalda enligt beslut. Naturvårdsverkets målsättning är att alla som sökt investeringsstöd i augusti-september 2018 ska få ett besked innan årsskiftet.
För att få aktuell information kan du läsa på Länsstyrelsens hemsida
Man kan självklart göra sin installation utan att ha fått bidrag godkänt. Man ska dock vara medveten om att bidraget kan utebli ifall inte bidragspengarna räcker till.
Om du har fått bidrag för installationen kan du inte få ROT-avdrag också.
Det beror helt och hållet på förutsättningarna där du bor. I till exempel kustnära områden med mycket salt i luften får panelerna mer beläggning och kan behöva spolas av lite oftare. En del säger att man generellt inte behöver rengöra panelerna utan att regnvattnet brukar räcka för att hålla dem rena. Vi rekommenderar att man spolar av dem ca två gånger per år som en tumregel. Tänk på att vara lite försiktig så att panelerna inte skadas.
Panelerna klarar snöbelastning motsvarande 520 kg/kvm. På tak med tillräcklig lutning brukar inte snön bli liggande utan kanar av men på tak med lägre lutning kan man behöva sopa av snön. Använd sopkvast och inte snöskyffel då du kan skada panelerna. Tänk på att panelerna inte tål att man går på dem!
Enheten kWp står för kilowattpeak och mäter toppeffekten som en solcell kan producera givet vissa bestämda förhållanden.
Ett solcellssystem omvandlar cirka 10-15 procent av den inkommande solenergin till elektricitet. Elproduktionen är beroende av olika faktorer som t.ex takets lutning och riktning, hur stor solinstrålningen är samt om taket skuggas av träd, skorstenar eller andra hus. Årsproduktionen för ett system som inte skuggas och som är riktat mot söder varierar mellan 800 och 1 000 kWh per installerad kWp.
Nej, eftersom inget batteri är kopplat till solcellssystemet kan du inte lagra elen. Istället matas överskottselen ut på elnätet och kan säljas vidare till andra elhandelskunder.
När man ser på den genomsnittliga solinstrålningen i världen ligger Sverige i samma zon som stora delar av centraleuropa. Sverige ligger alltså i samma zon som t.ex England och Tyskland där det finns väldigt många solpanelanläggningar. Så svaret är ja, det finns tillräckligt med sol i Sverige.
Du kan säkra en del av ditt energibehov för över 25 år framåt. Eftersom du minskar ditt behov av att köpa el blir du mindre påverkad av hur elpriset förändras. Beror på hur investeringen finansieras, om du får bidrag, hur mycket el ditt system producerar och hur mycket el du använder respektive matar ut på nätet avgör hur lönsam investeringen blir. Hur mycket el du kan producera ur din anläggning beror på faktorer som läge i landet, takets lutning och riktning samt eventuell skuggning.
Solcellerna monteras på taket (andra placeringar är också möjliga) och kopplas till elsystemet. Kort sagt producerar systemet mest el när solen lyser en solig sommardag och minst el en mulen dag på vintern. Produktionen är högst mellan mars-oktober.
Installatören som gör installationen anmäler till ditt nätbolag och när de fått anmälan kommer de att kontakta dig för att göra ett mätarbyte.
Solen står lågt på himlen under vintern och antalet soltimmar är inte så många. Därför är produktionen liten. Om panelerna är täckta av snö produceras ingen el alls.
Ja, det är skillnad. Solceller producerar el och solfångare producerar värme. En solföljare är en anläggning som vrider sig allt eftersom att solen flyttar sig över himlen.
För optimal prestanda sett över ett år bör taket vara riktat mot söder och ha en lutning mellan 10° och 50° mot horisontalplanet. System som riktas rakt östligt och rakt västligt fungerar också, även om effekten kommer att bli mindre. Installation rekommenderas inte på tak vända mot norr.
En ren batteribil är ett bra val för de som vill köra grönt och ekonomiskt. Denna typ av fordon lämpar sig främst för kortare sträckor, exempelvis i städer och tätorter. Inom några år kommer elbilarna att ha betydligt bättre batterikapacitet med upp till 50 mil körning. Det andra alternativet, laddhybrider, drivs vid längre körsträckor av en bensin- eller dielsemotor. Dessa bilar har även en elmotor och ett mindre batteripaket som ger en räckvidd på ca 2-6 mil. Lämpar sig för både stads- och landsvägskörning.
BEV, HEV och PHEV är engelska förkortningar för de olika typer av elbilar som finns på marknaden idag.
Det är billigt att köra elbil i jämfört med en bensindriven bil. För en laddhybrid är bränslekostnaden cirka en tredjedel av bränslekostnaden för en bensindriven bil. En laddhybridbil som går på el kostar cirka 3 kronor per mil, jämfört med cirka 9 kronor per mil när den går på diesel. Bränslekostnaden för en ren elbil är ca 1, 50 till 2 kronor per mil.
Det beror på flera olika saker. Dels är batteriet i en elbil relativt dyrt vilket beror på både själva monteringen men också på att komponenterna som ingår är dyra. På sikt förväntas att batterikostnaden kommer att sjunka i takt med ökande volymer. Detta kommer påverka priset på elbilar på ett positivt sätt. Förutom de rent miljömässiga fördelarna med en elbil gör även det låga milpriset (1,50 till 2 kronor per mil) att inköpspriset kompenseras.
Laddningstiden varierar beroende av laddsystem och typ av fordon. Tabellen ger en översikt över laddningstider. (Källa: Garo AB)
Se även Tabellen under sidan för elbilar.
Köpare av en elbil får i dagsläget 20.000 kr till 60.000 kr i ”supermiljöbilspremie” beroende på vilken typ av elbil det är. För tjänstebilsförare som väljer elbil reduceras förmånsvärdet med 40%, dock maximalt 16.000 kr/år. Elbilar är också befriade från fordonsskatt de första fem åren.
När du väljer att köpa laddsystem från oss, oavsett om det är en hemmaladdare eller ett större laddsystem tar vi fram en lösning som passar för just ditt behov. Vi tar hand om hela processen och kan även se till att installationen blir gjord på ett professionellt sätt.
Ja, alla som kör elbil måste betala trängselskatt.
Inköpspriset för en elbil är idag upp till 200 000 kronor högre än en vanlig bil. Detta beror framför allt på att batterierna är mycket dyra. Generellt förväntas priserna sjunka i takt med att volymerna ökar.
Idag kan rena elbilar köra minst 100 km på en laddning. Sträckan varierar beroende av hur mycket bilens värme- och luftkonditioneringssystem används. Körsträckan påverkas också negativt av minusgrader. Även hastigheten spelar roll.
Ta kontakt med oss på Green Solutions. Vi har lösningar för alla typer av laddstationer och vi kan även erbjuda finansieringslösningar.
Ja, det finns ca 6.200 laddpunkter (november 2018) runt om i Sverige.
För mer info se www.laddinfra.se
Laddning i vanliga jordade uttag rekommenderas inte. Du bör installera en så kallad laddbox som lever upp till europeiskt standardutförande ”mode 3 typ 2” innan du börjar ladda din elbil eller laddhybrid hemma. Ta hjälp av en fackman för att se över anläggningen, ledningarna och säkringarna. Kontrollera när du köper din elbil eller laddhybridbil om det finns krav på laddning av just din bilmodell.
Vi rekommenderar att du investerar i en laddbox/hemmaladdare. Det främsta skälet till detta är att det går snabbare och enklare. Med en fast hemmaladdare behöver du inte lyfta en ofta smutsig laddningskabel in och ut ur bilen. Det är också säkrare eftersom kommunikationen mellan laddenheten och elfordonet gör att strömmen stängs av om ett fel uppstår. Snabb feldetektering gör dessutom att du inte riskerar att batteriet är tomt när du behöver din elbil. Du får helt enkelt en enklare vardag och kan köra fler mil på el om du installerar en hemmaladdare. V har modeller för både vägg- och markplacering. Vi tar hand om kontakten med en lokal, kunnig installatör som kan göra installationen.
Ja, dock räknas det inte som en laddstolpe. Och laddtiden beror på vilken säkring som sitter i stolpen. De flesta motorvärmaruttag är säkrade 6A vilket gör att säkringen löser ut efter en stund.
Antingen så köper man en som är på 16A eller säkrar upp sin anläggning. Dock kan man inte alltid räkna med att kunna säkra upp till 32A då många fasadmätarskåp har en begränsning till 25A. Garo’s 3-fas hemmaladdare har justerbar laddström från 6-32A vilket medför att man då får stora möjligheter att ladda med relativt hög effekt i förhållande till mätarsäkring. Detta måste dock utföras av behörig elinstallatör.
Laddning med utrustning enligt mod 3 beskrivs i den svenska standarden SS-EN 61851-1 om ”Allmänna fordringar vid konduktiv laddning”. Typ 2 beskrivs i den svenska standarden SS-EN 62196 om ”Anslutningsdon för konduktiv laddning av elfordon”. Båda standarderna är även europeisk och internationell standard. Standarderna är en plattform som möjliggör olika utföranden men där vissa grundfunktioner och krav alltid finns med.
Grundfunktionerna i mode 3 är:
Vidare är det möjligt att dimensionera för 1, 2 eller 3-fas laddning och olika strömstyrkor. Vad som är lämpligt beror på hur man vill att laddstationen ska användas. Om bilen ska stå parkerad endast en kort stund eller över natten påverkar till exempel valet av lämplig laddeffekt. Som exempel så ger laddning med 1-fas 10A och 230V en möjlig maximal effekt av cirka 2,3 kW medan laddning med 3-fas och 32A ger cirka 22 kW som mest, förutsatt att elinstallationen och fordonet är anpassat för detta. (Källa:Svensk Energi)
För snabbare och säkrare laddning av bilarna har det utvecklats olika typer av industriuttag. De absolut vanligaste är Typ 1 och Typ2. Typ 1 har sitt ursprung i USA medan Typ 2 är utvecklad i Europa. EU kommissionen har nyligen presenterat ett förslag på användning av Typ 2 uttaget som standard för normalladdning inom hela Europa. Denna inriktning stöds av den svenska energibranschen varför detta uttag på sikt kommer bli vanligast på våra laddplatser.
Bilar från USA och Japan använder vanligtvis Typ 1 medan bilar från Europa vanligtvis använder Typ 2. Bilarnas standardkabel har dock oftast en vanlig Schuko-kontakt för ”väggsidan”.
I de flesta bostadsrätter/ hyresrätter finns en gemensam parkeringsplats. Hyresvärden eller styrelsen i brf ansvarar för laddning av elfordon i anslutning till bostaden. Laddboxar kan monteras på utvalda ställen eller vid behov kan laddstolpar sättas upp. Det kan även finnas möjlighet att konvertera befintliga motorvärmare eller montera elbilsladdning på befintliga belysningsstolpar. Beroende på förutsättningar och behov kan vi på Green Solutions ta fram en optimal lösning vid varje enskilt tillfälle.
Det svenska elnätet är i grunden mycket väl utbyggt. Lokalt kan elnäten behöva förstärkas vid stora byggnationer av laddsystem.
All energiproduktion innebär koldioxidutsläpp sett ur ett livscykelperspektiv. Det finns emellertid stora skillnader mellan olika sätt att producera el och stora skillnader mellan olika länders elproduktion. På den nordiska elmarknaden är utsläppen av koldioxid i genomsnitt 100 g/kWh (d.v.s. 20 g/km), medan motsvarande utsläpp i EU som helhet är drygt 400 g/kWh (d.v.s. 80 g/km). Ny och effektivare teknik minskar successivt utsläppen från elproduktionen inom EU.
Som elkund kan du teckna så kallade produktspecifika elavtal (ursprungsmärkt el) och på så vis försäkra sig om att de köper el från en önskvärd energikälla, till exempel förnybar el som innebär mycket låga utsläpp av koldioxid.
De koldioxidutsläpp som refereras till för elbilar är de utsläpp som sker vid produktionen av elen, när man väl kör bilen blir det inga utsläpp. När man pratar om utsläpp hos bensin- och dieselbilar är det dock just utsläppen vid körning som man refererar till. Skillnaden i koldioxidutsläpp mellan en vanlig bensin- eller dieselbil och en bil som går på el varierar med andra ord. Med siffrorna ovan skulle utsläppen för eldrift landa mellan cirka 20–80 g koldioxid/km om vi antar att elbilen drar 2 kWh/mil. Med ett elavtal med bara förnybar el blir det nära noll g/km. Samma gäller förstås för laddhybriden så länge du kör på el. (Källa: Svensk Energi)
Vi har mycket stränga krav på elsäkerhet i Sverige. Alla nya laddstationer och andra elinstallationer måste följa de gällande elsäkerhetskraven. Om vi använder installationerna som är avsedda för laddning är riskerna i princip obefintliga. Men det ställs också krav på oss själva att inte använda felaktig utrustning. Att till exempel låta en skarvsladd hänga ut genom fönstret och ner till elbilen, elcykeln eller elmopeden är självklart farligt. Man bör vara medveten om att elbilsladdning ofta belastar eluttag och ledningar under längre tid och med högre ström än vad som är vanligt med hushållsapparater. Om det råder någon osäkerhet ifall befintlig elinstallations klarar elbilsladdning bör detta kontrolleras av behörig elektriker. (Källa: Svensk Energi)